Ännu ett besök hos sjukgymnasten, idag vattentraskade fröken Ezzi för andra gången (första gången var precis då löpet startade). Allt gick kanonbra, hon trampade på fint och lyfte ordentligt på benen. Sista två minuterna (hon kör 3 * 2 minuter med ca 1 minuts paus mellan varje pass) var tunga och där blev trampet inte lika stadigt.
Då allt var färdigt passade jag på att schamponera in henne så att allt fett och skit försvann ur pälsen (äntligen!) och sen var vi färdiga för den här veckan. Nästa vecka är två nya besök inbokade och jag hoppas förändring kommer till det positiva.
Sjukgymnasten hade pratat med veterinären som röntgade hennes rygg också och hon sa att det förmodligen var löpen som gjorde henne så håglös just nu. Vi håller tummar och tår för att det stämmer och gläds åt de stunder då Ezzi visar glädje och livslust, det är underbart att se! Idag har faktiskt varit en mer uppåt dag, vi tränade lite lydnad under morgonpromenaden och bitvis höll hon ändå igång.
Märks det förresten hur svårt det är att få en bild med mobilkameran där Ezzis ögon inte ser alldeles galna ut 
Vi hörs!
