110415

En vecka har gått sedan Ezzis natt på Djurkliniken. Magen är (*peppar peppar*) ok igen, så gott som iallafall och hon börjar återgå till det vanliga fodret. Jag slutade ge henne Rimadyl i samband med förra veckans händelse och har inte gett henne alls sedan dess, hon har dock fått antibiotika (pga. besvären i tarmen), en kur på 10 dagar varav det nu återstår 3.
Har ännu inte beslutat mig för hur vi ska göra med Rimadyl i fortsättningen, känns som att det blir ett uppehåll under en längre tid för att se hur det fungerar. Nog så mycket biverkningar i den medicinen nämligen! Såg dock i nyaste Hundsport (Tack för tipset!!) att det finns åtskilliga alternativ som innehåller samma verkningsämne vilket innebär att jag kommer ta kontakt med veterinären för att få någon annan varian på recept. Möjligt att det fungerar bättre, vi får väl se.

Dock tycks hon fungera väldigt bra utan medicinering vilket får mig att ifrågasätta om jag verkligen bör ge henne, vi har beslutat oss för att avvakta och se hur det går i längden. Än så länge har hon inte visat någon smärta vilket känns skönt då hon inte nu har något som döljer smärtan ifall sådan finns. Smärtstillande (hur bra det än må vara) riskerar ju faktiskt att dölja eventuell smärta vilket även innebär att risken för att upptäcka det för sent finns.

Men, som sagt var. Vi får se hur det blir senare. Än så länge kör vi utan Rimadyl och hoppas på att kunna sätta igång rehab igen snarast möjligast (tredje gången gillt nu!). Dessutom har vi börjat lydnadsträna igen, inte långa pass, inte på någon form av allvarligt sätt, men dock för att hålla igång.
Belöningen = leksak! Ezzis svans går i ett och hon tycks älska träningen lika mycket som jag (eller är det leksaken hon älskar kanske.. hehe)
Fritt följ, läggande under gång samt ställande under gång är vad vi kört hittills, plus lite budföring. Sonen tycker det är fantastiskt roligt med budföring nämligen och Ezzi likaså

Det var nog allt, just nu. Jämna plågor, väldigt “slö” hund emellanåt och en matte som kämpar på med promenader för att hålla gravikroppen igång. Vi är inte så tokiga trots allt

Kramar